Sverige är det land som drar in mest kapital per capita i hela Europa när det gäller fintech. För ungefär 150 år sedan kom den första fintechvågen i och med telegrafen och transatlantkabelns färdigställande 1866. Året efter, 1867, installerades den första bankomaten i England, av den brittiska banken Barclays i London. Detta var startskotten för fintech, mötet mellan finans och teknologi.

Att vi har en fintech-våg just nu beror till stor del på den finanskris som var för tio år sedan. Givetvis spelar också globalisering och digitalisering en betydande roll också. Folk har generellt en lägre tilltro till traditionella finansinstitut dessutom, vilket bidrar till behovet av att nya tekniska lösningar presenteras på marknaden. Det ploppar upp nya lösningar, företag och appar hela tiden och de traditionella bankinstituten har inte längre samma monopol de hade förr. Bara i Stockholm sysselsätter fintech i olika varianter över 6000 personer. Det har vuxit explosionsartat. Att vi använder smartphones och mer eller mindre alltid har en mobiltelefon i handen har öppnat upp fintech-marknaden ännu mer. Vi är mer och mer tillgängliga och sköter våra affärer dygnet runt när helst vi har tid.

Företagen som blomstrar har olika specialisering. En del levererar datorprogram till enbart banker, andra utvecklar appar, vissa tar hand om fakturering, microlån och annat. Något som förutspås bli mycket större än det är idag är den så kallade peer-to-peer-utlåningen. Kort sagt handlar det om att privatpersoner lånar ut pengar till en plattform som andra privatpersoner kan låna pengar ifrån. Det kan bli en sparform som liknar att handla med obligationer. Detta kallas även gräsrotsfinansiering eller crowdfunding. P2P-långivare börjar kunna konkurrera på allvar med traditionella kreditgivare och i u-länder har det gett en möjlighet till folk som inte ansetts kreditvärdiga av bankerna att kunna låna pengar.

Här i Sverige har regeringen börjat reglera crowdfunding så att inte vem som helst ska kunna göra vad som helst utan man måste följa vissa regler och riktlinjer. Detta är för att bland annat kontrollera att det inte blir ocker. Ocker är nämligen olagligt för den som lånar pengar med en alldeles för hög ränta har väldigt svårt att kunna betala tillbaka lånet.

Varför just Sverige har så hög kapital per capita kan bero på att vi verkar föredra elektroniska pengar. Det handlas med kort, swishas och gamla Agda måste snart uppgradera telefonen till en riktig smartphone så att hon kan hålla koll på sina tider på vårdcentralen via en app. Allt ska visst digitaliseras nu för tiden kan man tycka och företagen vore inte särskilt innovativa om de inte utnyttjade detta. Svenska folket har generellt sett ett stort intresse för teknik och nyfikenhet på nya snabba lösningar vilket också kan förklara lite av marknadens uppgång.

Något som absolut ligger för framtiden är en internationell variant av Swish. Det finns redan i Kina och Finland har en liknande tjänst som den. Internationella betalningsmöjligheter skulle slå ut Swish och andra tjänster som fungerar bara inom ett land. Folk kommer att vilja ha och använda det som fungerar inte bara lokalt utan världen över. Möjligheten att kunna swisha utomlands hade garanterat varit något att investera i.